Försökte i helgen stå upp för uppfattningen att man inte ska planera så mycket, eller att man inte heller ska schemalägga saker man ska göra - om det inte behövs självklart.
Vem försöker jag lura?
Vem är det som skiver listor över det mesta i livet?
Kom till denna insikt, att denna vem är jag, när jag idag kände att alla veckans händelser snurrade runt i huvudet, så jag satte mig ner i någon timme och klottrade kalendern full och veckan är nu planerad, kanske inte riktigt för varje minut - men nästan.
Och vet ni? Nu känns allting mycket bättre. Som ett inre lugn, om jag får lov att vara lite djup.
Vissa som är bra på att analysera kanske skulle kalla det för ett kontrollbehov : )
Det bästa är att det nästan bara är roliga saker som ska göras. Frestas att lägga ut mitt "schema", men håller på det lite till tror jag, den som lever får se.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar