Tillbaka i Köpenhamn

Jag är hemma igen, eller hemma... vart är hemma egentligen? När jag är i Köpenhamn säger jag hem om Uppsala, i Uppsala säger jag att det är skönt att vara hemma när jag är där men kan ändå säga att jag ska åka hem till Köpen... eller säger jag tillbaka till Köpenhamn? Sen finns det ju ett hem i Hällevik också. Inte konstigt att man blir förvirrad : )

Jag har i alla fall haft det underbart denna veckan, valborg var epic och de efterföljande dagarna må ha varit något trötta men ack så härliga. Valborg... ja... det är ju faktiskt precis sådär kul som man tror att det ska vara. Och inte blir det sämre av att vi avslutade veckan igår med att sitta utomhus i solen hela dagen - böcker, tidningar, spel och allmänt mys bara.

Har precis suttit och kollat igenom de 185(!) bilderna som togs under valborgshelgen, skrattar så jag får ont i magen samtidigt som ett vemod lägger sig över att det är över. Efter en sådan här vecka ska man ju egentligen tycka någonstans att det är skönt att livet går tillbaka lite till sin vanliga rutin... men jag har känt efter, tro mig... det finns inget i mig som känner mig glad över denna vanliga rutin.

Visst jag gillar att vara tillbaka i hemmet i Köpenhamn, utan resväska och bland mina saker, men ändå skulle jag inte haft något emot att sitta på en gräsmatta och spela Chicago hela dagarna.